pryd

Ah, klockan visar så konstiga tider. Men jag är vaken och alert, har ätit gröt med lingon och tagit en timmes dusch. Nu ska jag slänga ner mina få ägodelar som inte ligger instuvade i en kartong i norrsundet i en väska och bege mig mot mitt Väldigt Viktiga arbete. Jag känner verkligen att jag gör en insats när jag ringer hem till folk och sänker deras telefonpriser. Nope.
Sedan blir det iaf direkt hopp på tåget efter jobbet för en tur ner till storstaden igen, för att stanna lite längre denna gång. Därav den tidiga timmen, orkade liksom inte med att packa igår så det får bli nu istället. Men så fann jag mig själv sittandes här? Skärpning nu.
Jag är nöjd. Nöjd och glad med världen och människorna i den. Idag tycks även vädret vara på min sida efter en vecka av regn och lätträknade plusgrader.Nu skulle jag bara haft min lön i handen också, och livet lekte. Har varit pank sedan början av juli nu, det börjar bli lite långtråkigt. Och med pank menar jag inte att jag inte har råd att köpa nya jeans, jag menar att det kan krävas en del trixande för att ha råd med bussen till jobbet.
Hårt liv, som sades.
Men jag är nöjd. Och nu far jag.

Ännu en helg till ända. Dom är så väldigt korta nu när man jobbar, jag förstår ingenting. I somras varade dom flera veckor i sträck.
Det är ett hårt liv.

Har finslipat mina soffpotatisskills till max detta veckoslut i alla fall. Pep iväg till hufvudstaden igen i fredags och bäddade ner mig utan avsikt att någonsin gå upp igen.
Men ack, den ondsinte själ som skapade almanackan gjorde måndagen till en frustrerande oundviklig dag, and here I am. Fruktansvärt lång och outhärdlig dag må jag säga. Väcktes vid okristliga timmen sex och var tvungen att lämna en väldigt varm och mysig famn för att ta tåget från stockholm direkt till jobbet, där jag legat dubbelvikt över bordet med århundradets mensvärk större delen av tiden och hatat hela världen. Till slut blev klockan fem och jag sprang som en skållad råtta till bussen där jag somnade med en chokladkaka i handen, vilken smälte och blev otrevlig att upptäcka när jag vaknade.
Så väldigt ointressant det där lät, lyckades inte alls fånga mina plågor. Lägg till en stor dos hormorsvängningar och grunda alltihop med lite för lite sömn så kanske det klingar bättre.

Det pågår ett ras, för övrigt. Varning bör utfärdas för fallande tegel.
Knackningar, mutor, kulor och krut är inget problem, men inte ens mitt emotionella försvar klarar när någon helt sonika hoppar in i ett timbuktu-inspirerat krigsfordon och trampar på gasen.
Jag måste erkänna att jag börjat fingra på min vita flagga.
Och jag kom precis på hur den meningen hade kunnat tolkas om jag vore född med fler y-kromosomer.

Nu är det snart säng på schemat om jag ska överleva morgondagen i headsetet.
Lite sång, lite vin och lite kärlek, ska det vara så mycket att begära en tisdag i september?
Tova och jobb klingar falskt. Jag ser inget samband.
Häng med på kärlekens bandvagn.

Vi åker allesammans.

                     











Min bror kallar min frisyr för "ett absorberande fluff".
Dom kloka orden får avsluta denna förvirrade harang.